Ett stort steg åt rätt håll
Det blev en riktigt bra lördag. Min äldsta dotter har varit ur sängen större delen av dagen idag. Det var länge sedan. Det gör mig så lycklig och jag inser hur mycket hennes mående påverkar mitt mående. Jag har inte skrivit så mycket om henne tidigare på min blogg.
När hon var 14 fick hon diagnos ADD efter många års turer i olika perioder hos BUP. Efter mycket kämpande och med ett stort stöd av sin mentor gick hon ut grundskolan med godkända betyg i de viktigaste ämnena. Sen var det dags för gymnasiet. Trots stora påtryckningar från både mig som mamma och BUP fick hon tyvärr inte rätt hjälp i tid på skolan. Hon hamnade återigen i en depression. För ca ett år sedan hoppade hon av skolan.
Sedan dess har hon varit hemma. Hon har blivit mer och mer inaktiv. Nu när vi har flyttat och hon har fyllt 18 så är det nya kontakter för hennes del. Bland annat har hon nyligen blivit beviljad boendestöd. Mer utredningar kommer att ske. Känns som om hennes liv äntligen går åt rätt håll, sakta men säkert. Och som sagt, idag har hon orkat umgås med oss och har inte bara varit på sitt rum. Vi har även fixat iordning hennes rum lite idag. Äntligen har hon får upp gardiner i sitt rum :-)
Nu har yngsta dottern nyss somnat bredvid mig i soffan. Jag och andra dottern tittar på film. Mys!